Plötsligt händer det

Något ofattbart hände mig idag. Inte ofattbart för någon annan kanske men för mig. Jag joggade två kilometer. Sedan vände jag och joggade tillbaka vilket innebär att jag har joggat fyra kilometer.

Är du imponerad? Okey då, knappast!

Men jag lider av någon slags kan inte springa sjukdom. Mina ben brukar i vanliga fall sluta lyda mig efter drygt tvåhundra meteter. Jag behöver inte ens känna mig speciellt andfådd och ändå kan jag inte springa en meter till. I vanliga fall det vill säga. Idag, jag vet inte var det var. Kanske var det den kyliga, friska höstluften. Månen och stjärnorna som lyste på mig.

I morgon kommer jag av träningsvärk att halta fram som en tant med behov av en höftbens operation. Men det är då och idag är idag och jag är glad.